Siris Äventyr

Våran resa och min resa började fyra år innan Siri kom, 2010. Då köpte vi ett hus "ute på landet" i Kolmårds skogen. Tanken var ju att det inte bara skulle vara vi och "våra små" (de två katterna) utan att det skulle komma ett litet barn så vi blev en riktigt familj! En trio.

 

Någon stans i samma vevva kände jag att det var tid att ta tag i mig själv, mina känslor och mitt "ätande" som hade givit mig en hel del övervikt till min relativt korta längd. Tanken var lite att om jag inte kan ta hand om mig själv ordentligt hur ska jag då kunna ta hand om någon liten person på ett bra sätt. 

Sagt och gjort, distriktan ute på vårdcentralen hade startat en relativt ny mottagning, som riktade sig till livsstilsförändringar i olika former. Där hon jobbade med kognitivbeteende terapi, och mindfulness. Jag kallade henne för coachen, hon hjälpte mig att reda lite i vart mitt känslomässiga ätande kom ifrån, varför det kom, och gav mig verkltyg till att jobba med det och lära mig att hantera mina känslor och det känslomässiga ätandet. Tror jag var hos henne ett halv år, sedan puffa hon mig vidare till dietisten för att ge mig mer kunskap och få mer verktyg till att skapa en bättre och hållbar livsstil.

 

Året hade hunnit bli 2011 oktober månad, det hade inte blivit någon bebis... Och min mens var mer än oregelbunden och kom när den själv behaga typ aldrig. Så jag kände att det var dags att börja reda i varför det var som det var och ingen bebis kom. Jag var vid det här lagt fortfarnde väldigt överviktig tror mitt BMI låg på "extrem fetma" så indirekt visste jag någon stans att jag behövde gå ner i vikt jag behövde bara har rätta sparken i rätt riktning. 

 

Jag hade bokat tid hos en privat kvinnoklink i "sta'n" och mins att jag hade med min kusin som stöd. Den dagen fick jag förklaringen till varför det inte blivit någon bebis och varför mensen var så oregelbunden: PCO/PCOS !! En hormonrubbning, som gjorde att jag fick cystor på äggstockarna som i sin tur gjorde att jag inte hade någon ägglossning altv väldigt oregelbunden. Och att min övervikt gynnade dessa äggblåsor/cystor så det blev fler. Doktorn var rak och ärlig: - Du måste gå ner i vikt om du ska lyckas blir gravid, ev kanske du kommer behöva äta hormoner som hjälp på vägen. Doktorn skrev ut en medicin som skulle öka min ämnesomsättning (vilket jag senare har läst att de flesta med PCO/PCOS får äta för att hjälpa till med att gå ner i vik). (Det är två olika länkar kopplade till PCO/PCOS om du trycker på dem för mer information, den här hormonrubbningen är väldigt vanlig men ändå okänd för många). 

 

Jag hade redan varit på väg, att göra en stor livsstilsförändring det var bara det att nu föll allt på plats det var rätt tid! Jag/vi vill så gärna ha ett barn, så att inte göra allt man kan för att nån den vinsten fanns inte. Det här var min morot, min motvation att lyckas och våga kämpa mot alla hjärnspöken! Oktober 2011 var en vändpunkt en viktig del i vår resa!